Nu får jag äntligen börja jobba och jag har äntligen ork att börja jobba. 

Mår bättre och bättre hela tiden, och det är först nu jag börjar inse hur dåligt jag verkligen mådde i höstas. När jag väl var där förstod jag det uppenbarligen inte!

 

På måndag börjar jag jobba 50% mars ut och går sedan på 100% från och med första april. Helt underbart!

 

Jag har dock en månad kvar med penicillin (redan ätit drygt 8 veckor) och ca 2 månader kvar med sprivia, oxis (inhalatorer), Acetylcystein (brustablett), (alla tre medicinerna är för slemlösande/luftrörsvidgande). Sedan äter jag även Trombyl som är blodförtunnande.

 

Jag ska på återbesök den 25/3 igen så i början av april kommer jag börja rida. Läkaren har redan gett mig klartecken att jag får börja rida försiktigt, men jag är fruktansvärt rädd att bli sjuk igen. Det viktigaste för mig är att bli frisk och börja jobba. 

Jag har redan klarat 8½ vecka från att rida, så ett par veckor till spelar ingen roll.

 

När jag väl börjar rida kommer det vara en startsträcka på ca 2 månader innan full ansträgning där jag stegvis ökar min ansträgning vecka till vecka. Känner på mig att jag kommer ha grov träningsvärk av att bara sitta upp på LG igen! 

 

Så om ca 2 månader räknar jag med att vara friskförklarad om det fortsätter så här bra som det är nu.

Slutet är sååååå nära nu! :D

Det går knappt förklara hur lycklig jag är för varje dag som jag vaknar och mår bättre och bättre! 

 

Kramkram!