När bakslaget kommer

Hej på er!
Som rubriken lyder har jag fått bakslag som blir värre för varje dag. Sedan jag började jobba heltid har jag bara blivit tröttare och tröttare. 
Efter att jag kämpar mig igenom 8 timmar på jobbet åker jag hem och sover resten av dagen. Jag orkar inte laga mat, städa, tvätta eller diska. Ingenting...
Just nu känns det som om jag aldrig kommer bli frisk. Att må såhär igen får mig att må dåligt psykiskt och meningen med livet försvinner.
Mina problem är väldigt små till skillnad från många andras, men jag mår ändå dåligt. Det är så svårt att förklara hur man mår för sådana som kanske får en liten förkylning om året och alltid är pigga. De förstår inte och jag är nu igen bara slö att jag inte kommer igång. "Du kan inte sova för att bli piggare". Nae, men när kroppen säger ifrån finns inget val än att sova, utan att ställa klockan. Det går inte att gå upp förräns "kroppen har vaknat". 
Den här tröttheten förstår man inte om man inte har varit sjuk. Det är ingen "normal" trötthet och det känns inte som när man är "normalt" trött efter jobbet.
Låt mig bara bli frisk nu! Ge mig energi och låt mig jobba!
Fan...

Jobbigt

Kan berätta att jag har haft det jobbigt på andra sätt som påverkats av mitt TWAR. 
 
Det första är vad min läkare berättade sist när jag var där. Min läkare är ganska insatt i sjukdomen ME (Myalgisk Encefalomyelit) eller kronisk trötthetssyndrom. Hade inte Gotahälsan valt att ta in TWAR specialisten Gunnar Sandberg hade jag nu blivit diagnoserad med just ME.
Detta hade inneburit att jag hade blivit sjukpensionär på deltid/heltid på grund av min trötthet. Bara tanken av att vara 20 år gammal och älska att jobba och då bli sjukpenisonär är bara sjukt! 
Jag är väldigt glad att jag för det första fick komma till Gota via företaget och sedan att de tog dit Gunnar!
 
Det andra som är jobbigt är att FK är nära att utförsäkra mig. De har inte underlag för att TWAR ska hålla på så här länge (vilket är helt normalt). Det har bråkat något fruktansvärt och nu har jag inget val utan måste jobba hur jag än mår. 
Skulle jag bli sämre igen vet jag inte vad som skulle hända. 
Min tanke är om jag inte hade kommit till Gota utan fortfarande hade varit på vårdcentralen. Då hade jag troligtvis varit sängliggandes och utförsäkrad. Fy fan!
 
Igår var första dagen jag jobbade 100%. Det funkade bra, dock inte lika bra idag. Jag har varit fruktansvärt trött, frustit och haft ont i halsen. Kroppen kändes som om jag hade sprungit flera mil och man får känslan av att den är gjort av spagetti. Hela ansiktet bara hänger och ögonen håller sig knappt öppna. Hoppas att detta släpper snart! Måste jobba, har inget val..
 
Hoppas att allt är bra med er! 
Kram Emma

130402

Hej! 
Hoppas det är bra med er!
För mig rullar det på. Jag blir bättre och bättre men är ganska trött fortfarande. Imorgon börjar jag jobba heltid igen efter ca 9 måndader av sjukskrivning/deltidsjukskrivning.
Jag hoppas verkligen att jag kommer orka det så fokus framöver kommer vara jobb och efter jobbet kommer jag nog sova...
 
LG har idag varit hos veterinären och fått sig en rundsmörjning i bakknäna och i muskelfästet till högerbakknä. Jag fick, som jag berättat, en reaktion av linimentet för några veckor sedan och på så sätt visade sig att något satt i bakknät. Jag har även sett det på han rörelsemönster.
Veterinären tyckte dock att han var väldigt fin i övrigt och även i ryggen (som vi sprutat förut).
 
Dock har jag ett problem, LG har blivit smal!!! Han har aldrig någonsin varit smal förut utan alltid för tjock eller lite för tjock. Han brukar äta ungefär 4kg hösilage om dagen förut och nu trycker vi i honom 12kg utan problem. 
Imorgon på jobbet ska jag köpa Build Up som är bra när hästarna är för smala. 
 
Igår red jag vilket var så fantastiskt! Travade 20 meter blev så anfådd efter. Herregud... Får dock vara glad för att jag äntligen är uppe på min älskade häst igen!
 
I övrig händer inte så mycket. Jag är ganska trött på folk i allmänhet som klagar, snackar skit och inte är ärliga. Så har stängt ner fb, twitter och instagram ett tag. Behöver bara komma bort känner jag... Det släpper nog snart!
 
Ha det bra! 
Kram Emma